Information och intryck från ett ursprungsland
Polen
Adoption av polska barn till Sverige har förekommit sedan början av 1970-talet. Mellan 1969 och 2008 har 1 545 barn adopterats från Polen till Sverige. Under 1970- och 1980 talen rörde det sig om privata adoptioner. Adoptionscentrum hade en kontakt med en polsk organisation under ett par år i början av 1990-talet. Adoptionsgruppen Skaraborg, AGS, förmedlade adoptioner från Polen under åren 1991 till 2000. Barnen framför allt – Adoptioner, BFA-A, fick auktorisation för samarbete med Polen 1992 och är nu den enda svenska organisation som förmedlar adoptioner från landet.
Adoptioner förmedlades till en början av barnhem och lokala barnavårdsmyndigheter. Barnen placerades i första hand inom landet, i andra hand hos polska medborgare utomlands och i sista hand hos familjer utan särskild anknytning till Polen. De barn som lämnades för adoption till Sverige var redan under 1980-talet barn som inte kunde få nya familjer i Polen.
Idag har Polen ca 3 000 nationella och 300 internationella adoptioner årligen. Många barn adopteras av italienska familjer eftersom de är öppna för att adoptera äldre barn och barn med särskilda behov. Årligen förmedlas ca 20 adoptioner från Polen till Sverige.
Barns situation
Bevakningen av barns rättigheter får betecknas som formellt tillfredsställande i Polen. Det finns en verksam Barnombudsman som får allt större betydelse på sitt område, inte minst när det gäller att uppmärksamma brister i barnens rättsliga situation.
EU-information har inneburit att barnaga minskat, men våld mot barn på institutioner (i synnerhet barnhem) och i skolor är fortfarande ett problem. Numera är man medveten om att pennalism och aga förekommer, men några effektiva åtgärder för att få bukt med problemet har inte företagits. Toleransen mot olika former av fysiskt och psykiskt våld är stor och uppfattas av många som en naturlig del av uppfostran – attityder som dock sakta håller på att förändras i det polska samhället. Aga i familjen är inte förbjudet i lag och barnmisshandel är inte ovanligt. Ett problem är att flera tusen barn finns inhysta på statliga barnhem, vilka alltjämt ingår i ett föråldrat barnomsorgssystem. Alternativ med t.ex. fosterföräldrar är svagt utvecklat.
Kvinnors situation
Den katolska kyrkans konservativa inflytande och de traditionella kulturella könsmönstren har medfört att jämställdhetsdebatten varit lågmäld i Polen. En rad kvinnoorganisationer är förvisso verksamma, men deras resurser är begränsade och därmed också deras verksamhet. Polen har infört jämställdhetslagstiftning inom ett antal sektorer men har ännu ingen övergripande lagstiftning och sedan 2005 inte heller en övervakande funktion på hög nivå.
Hustrumisshandel är ett inte ovanligt fenomen i Polen. Det är emellertid svårt att bedöma problemets omfattning, då det anses socialt stigmatiserande och det inte finns något utbyggt system för att bistå kvinnor som misshandlas av sina män.
Situationen för kvinnor vad gäller sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är svår. Abortfrågan är starkt laddad och tudelar befolkningen. Konservativa krafter har utmålat abort som en kommunistisk styggelse. Påven har talat om abort under parollen frihet under ansvar men har inte mycket att säga om prostitutionen som är legal.
Polen har haft en restriktiv abortlag sedan 1992. Abort får endast genomföras om:
1. Kvinnan utsatts för våldtäkt
2. Kvinnans liv är i fara
3. Fostret är skadat
Även om något av de tre ovanstående kriterierna är uppfyllt kan vissa läkare vägra att utföra abort. Det finns exempel på kvinnor som mist livet och kvinnor som tvingats föda svårt funktionshindrade barn p.g.a. att läkare vägrat ge sin tillåtelse till abort.
Barnens bakgrund
Då ett barn far illa kan anmälan göras av polis, åklagare, socialbyrå, skola, förskola men även av enskilda, t.ex. anhöriga. Då domstolen fått in en anmälan om att ett barn far illa måste man enligt lag öppna ett ärende. Kuratorer som är anställda av domstolen gör hembesök och utreder barnets situation. Om situationen är mycket dålig kan man omhänderta barnet omedelbart.
Om det är första anmälan och familjen inte redan är känd av myndigheterna brukar man besluta att begränsa vårdnaden. Kuratorn samarbetar med socialbyrån om stöd till föräldrarna så att de ska kunna rätta till sin situation.
Ärenden om vårdnad kan också väckas av den ena föräldern om den andra inte bryr sig om barnet. Mödrar kan skriva under medgivande att lämna barnet för adoption tidigast sex veckor efter barnets födelse.
Det fanns en utbredd kritik bland de personer MIA träffade vad gäller den tid som föregår beslut om att frånta föräldrar föräldrarätten. Man menade att de flesta barn skulle kunna adopteras inom Polen om beslut att frånta föräldrarna vårdnaden hade fattats tidigare. Många menade att domstolen inte lyssnar på socialtjänst och andra institutioners rekommendationer samtidigt som domstolarna av rättsäkerhetsskäl vill vara säkra på att det inte finns chans till bättring hos föräldrarna.
Det är domstolen som beslutar om ett barn ska förklaras tillgängligt för adoption. Sociala myndigheter i den kommun, stad eller powiat (flera kommuner i ett distrikt) där barnet bor söker familj för nationell adoption lokalt under en månad. Om ingen passande familj hittas till barnet får adoptionsmyndigheten i länet information om barnet. Länets adoptionsmyndighet vidarebefordrar barnets uppgifter till alla övriga adoptionsmyndigheter inom länet, Statliga adoptionscentret i Warszawa samt alla andra länsadoptionsmyndigheter och dessa söker adoptivfamilj i hela landet under ytterligare två månader. Det statliga adoptionscentret får information om vilka barn som är tillgängliga för adoption i hela landet. Om man efter denna tid inte hittat någon adoptivfamilj i Polen kan barnet adopteras av en utländsk familj. Statliga adoptionscentret fattar ett formellt beslut om att barnet är tillgängligt för internationell adoption.
Krav på blivande adoptivföräldrar
Föräldrar upp till 40 år kan utses till barn upp till 2 år.
Föräldrar i 40-årsåldern kan utses till barn 2-4 år och äldre.
Föräldrar i 45-årsåldern kan utses till barn i skolåldern.
Adoptionsprocessen
Vid barnbesked får familjen all tillgänglig information om barnet samt i de flesta fall också foto. Familjerna får även ett utlåtande från BFA-A:s anvisningsläkare som tagit del av samma information om barnet som familjen fått. De barn som finns tillgängliga för adoption är allt ifrån relativt små barn, 1-3 år, till barn i skolåldern. Även syskonpar och syskongrupper kan komma ifråga. Det är vanligt att barnen har någon form av sjukdom eller funktionshinder.
Vid adoption från Polen reser adoptivföräldrarna dit två, i vissa fall tre gånger. Under första resan intervjuas ibland adoptivföräldrarna av myndighetspersoner vid Statliga Adoptionscentret i Warszawa. De sökande stannar tre till fyra dagar. Under andra resan sker domstolsprövning nr. 1 då domaren beslutar om längden på adoptivfamiljens vistelse i landet. Den kan ibland vara beslutad innan familjen anländer. De får då veta vistelsetidens längd före avresan från Sverige. Vistelsetiden varierar mellan en till tre veckor (undantagsvis något längre) och längden bestäms utifrån vilken tid man tror att det aktuella barnet behöver för att bli redo för adoptionen. Om man under vistelsetiden märker att barnet behöver mer tid för att knyta an till adoptivföräldrarna kan man förlänga vistelsetiden.
De flesta familjer får ta hand om barnet under vistelsetiden i Polen, men alla barnhem tillåter inte det. Familjen får då besöka barnet på barnhemmet varje dag. Ibland är barn placerade i jourfamiljhem istället för barnhem. Domstolen kräver ett psykologutlåtande om hur föräldrar och barn knutit an till varandra. Psykologen gör hembesök hos familjen. Vistelsen kan, efter särskild överenskommelse med domaren, få lov att delvis genomföras av endast den ena maken. Den mesta tiden måste dock båda makarna vara hos barnet.
Vid domstolsförhandling nr. 2 måste båda föräldrarna vara med. Denna gång behandlar man domstolens utredning i adoptionsärendet och om allt gått bra fattas beslut om adoption. Om barnet har fyllt 13 år ska också barnet ge sitt medgivande. Mindre barn närvarar inte, men man lyssnar på deras synpunkter. Det händer att mycket små barn säger nej. Tills beslutet vinner laga kraft kan de biologiska föräldrarna ansöka om att återfå vårdnaden och inhemska familjer kan ansöka om att få adoptera barnet.
Domen vinner laga kraft efter tre (i vissa fall två) veckor och familjen kan då ansöka om svenskt provisoriskt pass. Det är under dessa veckor i väntan på att domen vinner laga kraft som det i undantagsfall händer att adoptivföräldrarna åker hem till Sverige. De får då inte ta barnet med sig. Polska myndigheter har inte laglig rätt att tvinga familjen att stanna kvar i landet. BFA-A avråder dock sina familjer från att åka hem till Sverige i detta skede eftersom de flesta har haft sina adoptivbarn hos sig under vistelsetiden och en separation inte är bra för barnet.
En ny födelseakt med adoptivföräldrarnas uppgifter ersätter den ursprungliga, som arkiveras. Biologiska föräldrar får inte se den nya akten. När barnet är 18 år får hon/han läsa ursprungsdokumentet.
Polska myndigheter vill ha två uppföljningsrapporter per år under de första tre åren efter adoptionen och därefter en rapport per år till dess barnet (eller yngsta syskonet om man adopterat en syskonskara) fyllt sju år. Har man adopterat ett barn som hunnit fylla sju år innan de första tre obligatoriska rapporteringsåren är till ända får man inte sluta rapportera. Tre år är minsta rapporttiden för alla barn som adopterats från Polen, oavsett ålder.
Att söka sina rötter
Svenska ambassaden kan hjälpa adopterade att söka information om sitt ursprung. Man ansöker om ambassadens hjälp genom UD. Anvisningar om hur man ansöker finns på ambassadens webbplats www.swedenabroad.com under Pass & Körkort med mera i menyn. Man anger sina personuppgifter och i vilket syfte man behöver en viss adress samt betalar en avgift på 300 kr. Personuppgifter är skyddade av sekretess i Polen. Därför kan uppgifter endast lämnas ut med samtycke. En gammal sovjetisk regel om att man måste registrera sig om man befinner sig utanför sin folkbokföringsort gör att det är förhållandevis lätt att söka personer i Polen.
I jämförelse med många andra ursprungsländer ligger Polen geografiskt och kulturellt nära Sverige. Med tanke på detta kan en särskild utmaning med att söka rötter i Polen vara att möta de socialt utsatta livssituationer som många ursprungsfamiljer lever i.
Barnen som blir kvar
De barn man inte lyckas finna en ny familj till försöker man placera i familjebarnhem och fosterhem. En del barn blir kvar på institution. MIA besökte ett par institutioner där BFA-A har fadderbarnsverksamhet.
En av institutionerna som MIA besökte har 40 platser för barn mellan 10 och 19 år, 30 platser på barnhemmet och 10 platser för de äldre barnen i en utslussningslägenhet. Då vi besökte barnhemmet var det fullbelagt.
Bakgrunden till att barn skrivs in på hemmet kan vara missbruk, våld eller oenighet inom familjen. Barnen har svåra upplevelser bakom sig. De känner sig svikna av sina föräldrar men längtar ofta hem. Personalen försöker arbeta med familjen och åker ibland på hembesök med barnen. De flesta barn på barnhemmet får inga besök alls och några får besök ibland. Föreståndaren berättade bl.a. om en stor syskonskara som var inskriven på barnhemmet. Mamman lämnade familjen för en ny man och pappan som hade missbrukproblem kunde inte ta hand om barnen. Pappan besöker barnen en gång i veckan men mamman har bara besökt dem en gång.
De flesta barnen på denna institution har faddrar i Sverige, men inte alla. Vissa barn har faddrar både i Polen och Sverige. Barnen brevväxlar och sms:ar med sina faddrar och det händer att faddrarna kommer på besök. Barnhemmets personal är glad att barnen har faddrar i Sverige för det finns för få faddrar i Polen. Man vill dock inte att barnen har alltför nära kontakt med faddrarna för dessa kan plötsligt sluta vara faddrar och då blir det ytterligare ett svek mot barnen.