Stöd och hjälp efter adoption – några exempel
Av Merike Lidholm, Projektledare, Individ- och familjeenheten,
Socialstyrelsen

Socialstyrelsen publicerade i juni 2008 en handbok och allmänna råd om adoption. För att presentera innehållet anordnade vi i samarbete med MIA fem regionala informationskonferenser i september 2008 som riktade sig till kommunernas socialtjänst. Vi ordnade också en särskild konferens för länsstyrelsernas socialkonsulenter på samma tema.
Vid de olika konferenserna presenterades några olika exempel på verksamheter med stöd och hjälp till adoptivfamiljer. Syftet var att inspirera och visa på möjligheter att erbjuda stöd och hjälp i olika former.
Nedan följer en kort sammanfattning av dessa presentationer – med kontaktuppgifter för den som vill veta mer, efter en inledande text.

Det är angeläget att adoptivfamiljer erbjuds stöd
Socialnämnden har ett särskilt ansvar för att adoptivfamiljerna får det stöd och den hjälp som de kan ha behov av sedan adoptionen genomförts (5 kap. 1 § SoL). Samhället har ju genom socialnämnden aktivt medverkat till att ge ett barn ny familj och nya uppväxtvillkor. Internationellt adopterade barn har också en särskild sårbarhet – det finns en större risk för att de får svårigheter av olika slag än andra barn (även om risken i sig är liten).
Adoptionen innebär en möjlighet för barnet att skapa en trygg anknytning till sina nya föräldrar. Även barn med otrygg anknytning får därmed chansen att bygga upp tillit och trygghet. Men dessa barns tidigare erfarenheter innebär samtidigt att anknytningsprocessen kan försvåras. En del har också varit med om traumatiska upplevelser. Barnets beteende kan vara svårt att förstå och barnet kanske inte svarar på föräldrarnas försök till kontakt.
Att ge stöd tidigt i samband med adoptionen för att hjälpa till i anknytningen och familjens hela omställning kan stärka både barnet och föräldrarna. Ett gott stöd kan hjälpa adoptivföräldrarna att möta barnets utvecklingsbehov på ett adekvat sätt, att hantera stress och förebygga framtida svårigheter.
Samspelsstöd och samtal kan vara värdefulla även om det inte finns några direkta svårigheter. Att få bekräftelse på att det man gör som adoptivförälder är bra nog och att man är på rätt väg kan ha stor betydelse för tryggheten i föräldrarollen och den fortsatta samspelsutvecklingen.

Flera länder har ett utbyggt stöd
Flera europeiska länder har en utbyggd s.k. Post Adoption Service (PAS) och det finns särskilda ”Guidelines for Post Adoption Service”, utarbetade av Unicef. I Danmark erbjuds i ett försöksprojekt alla adoptivfamiljer under de första tre åren kostnadsfri rådgivning av särskilda statligt anställda familjekonsulenter. Det finns goda erfarenheter från Holland av att ge adoptivfamiljerna särskilt stöd i samband med adoptionen för att underlätta barnets anknytning till adoptivföräldrarna. Där har man skapat och utvärderat ett interventionsprogram som bygger på forskning om anknytning.

Allt fler kommuner erbjuder stöd
Det finns också exempel på svenska kommuner som erbjuder alla adoptivföräldrar stöd i samband med internationell adoption – genom verksamheter i egen regi, i samarbete kommuner emellan, i samarbete med landstinget eller genom tjänster som kommuner köper in från privata vårdgivare. Det kan vara verksamheter med stöd i anknytningen, adoptionsrådgivning, resurscenter, föräldragrupper för adoptivföräldrar, särskilda tider för adoptivbarn inom öppen förskola, föreläsnings- och informationskvällar för adoptivföräldrar m.m.
På flera håll erbjuds samspelsstöd. En modell är att adoptivföräldrarna erbjuds ett antal samtal med en utbildad terapeut – samtal med reflektioner och känslomässig förberedelse innan föräldrarna ska hämta sitt barn, samtal en kortare tid efter hemkomsten med videoinspelning av samspelet och samtal där man gemensamt tittar på inspelningen och reflekterar över hur samspelet fungerar. Om det finns ytterligare behov av stöd finns det möjlighet till fler samtal. Ett liknande upplägg på andra håll innebär att kommunen under barnets första tid i familjen erbjuder adoptivföräldrar ett visst antal samtal för stöd i anknytningsprocessen enligt den s.k. Marte Meo-metoden, då samspelet filmas och man samtalar kring valda sekvenser som visar betydelsen av det som sker i samspelet. (Se exemplet Helsingborg nedan)
Ett annat exempel är grupper med adoptivföräldrar med Vägledande samspel, ett utvärderat program som syftar till att utveckla ett positivt samspel mellan föräldrar och barn. (Se exemplet Falun nedan)
Öppen förskola för adoptivfamiljer finns på flera håll i landet. (Se exemplen Helsingborg och Stockholm nedan)

Fröhuset och Dynamis – ett fruktbart samarbete i Helsingborg
Adoptivfamiljer i Helsingborg får ett aktivt erbjudande om föräldrastöd i samband med socialtjänstens hembesök och det finns särskild öppen förskola, föräldragrupp och temakvällar för dem på familjecentralen. Personal i förskola och skola får också regelbunden fortbildning kring adoptivbarns speciella behov.
Samarbetet har vuxit fram successivt mellan familjecentralen Fröhuset, den kommunala familjestödsverksamheten Dynamis, familjerätten och en föräldraförening för adoptivföräldrar. Allt började med att en adoptivmamma som besökte öppna förskolan undrade om det inte kunde finnas en särskild tid för adoptivfamiljer. Förskolläraren Ingela Asp vid Fröhuset nappade, utan att från början ha särskild kunskap om adoptivbarn, men det skaffade hon sig sedan.
Förskoleverksamheten utökades sedan med föräldragrupper, temakvällar och på senare tid även ”resa-snart-träffar” för blivande adoptivföräldrar, med uppdatering av föräldrautbildningen och förberedelse inför resan när de ska hämta hem sitt barn. När föräldrar som Ingela träffar i verksamheten har mycket frågor, uttrycker oro eller osäkerhet kring samspelet med sitt barn rekommenderar hon dem att ta kontakt med Dynamis, som arbetar med föräldrastöd genom samtal och bland annat Marte Meo. Om föräldrarna så vill kan hon följa med dem dit för att underlätta att skapa kontakt – det är viktigt att det är låga trösklar, menar hon.
Att det ska vara lätt att ta kontakt är också syftet med att alla adoptivföräldrar numera får ett aktivt erbjudande om stöd från Dynamis, berättar Magdalena Falk, som är familjebehandlare där. När handläggaren från familjerätten gör hembesök i samband med uppföljningen ungefär en månad efter hemkomsten följer personal från Dynamis med. Personalen presenterar sig och verksamheten, vad den kan erbjuda och att det inte behöver handla om stora problem för att man ska behöva hjälp. Det är så mycket lättare att ta steget sedan, när man väl har träffats och fått en personlig kontakt. Det är viktigt att gå varsamt fram och skapa förtroende, säger Magdalena.
När familjerna kommer till Dynamis är det i första hand för samtal. Om föräldrarna så önskar kan man erbjuda att filma för att sedan tillsammans titta på viktiga sekvenser och förstå mer av vad som händer i samspelet mellan barn och föräldrar. Kontakten bygger på vad föräldrarna vill och önskar, och i den omfattning de behöver. Ibland kan det handla om att helt enkelt bekräfta att de är på rätt väg. I andra familjer, med barn som har stora svårigheter, är det viktigt för föräldrarna att få konkreta råd, men också bli bekräftade i och få veta att de gör bra saker och att de har en svår uppgift. I vissa fall har föräldrarna framförallt behov av att arbeta med sin inbördes relation, som ju utsätts för påfrestningar när det uppstår svårigheter i adoptivföräldraskapet.
Ingela vid Fröhuset har inom sin tjänst också i uppgift att handleda personal i förskola och skola i arbetet med elever. Även hon arbetar i det sammanhanget med Marte Meo. I dessa kontakter har hon sett att det finns ett behov av mer kunskap i förskola och skola för att förstå adoptivbarns särskilda erfarenheter och de svårigheter som de kan innebära. Hon har därför tagit initiativ till att erbjuda personalen sådan fortbildning en halv dag per termin, hittills i föräldraföreningens regi. Ingela har dock förhoppningar om att kommunen ska ta ansvar för denna återkommande kompetenshöjning för förskole- och skolpersonal. Fortbildningen är mycket efterfrågad.
www.helsingborg.se
Fröhuset: ingela.asp@helsingborg.se,
tel. 042-10 51 91
Dynamis: dynamis@helsingborg.se,
tel. 042-10 64 18, 042-10 64 49

Vägledande samspel – föräldrastöd i grupp, Dialogen, Falun
I Falun har socialtjänsten prövat att i gruppform ge adoptivföräldrar vägledning i samspelet med barnen. ”Vägledande samspel” är ett allmänt föräldrastödsprogram som använts i särskilda föräldragrupper utifrån vad som är viktigt just för adoptivfamiljer. Barnen finns med och föräldrarna samtalar, utbyter tankar och erfarenheter, får råd och vissa hemuppgifter, med fokus på olika delar i samspelet. Genom grupperna skapas också nya nätverk mellan familjerna.
Vägledande samspel, ICDP (International Child Development Programmes), är ett hälsofrämjande program som syftar till att öka omsorgskvaliteten för barn och att utveckla ett positivt samspel mellan föräldrar och barn. Det bygger på åtta samspelsteman som utgår från forskning om den känslomässiga kommunikationens betydelse för den sociala och kognitiva utvecklingen. Programmet är utvecklat i ett samarbete mellan forskare i Norge och Israel och har utvärderats i Norge.
Dialogen är en del av socialtjänstens förebyggande enhet i Falun, med uppgift att arbeta generellt med föräldrastöd. Lisa Grundström och Malin Green berättade om hur de arbetat med Vägledande samspel i grupper med adoptivföräldrar. Målet är att stärka anknytningen genom att stödja den goda dialogen, föräldrarnas känslighet och lyhördhet för barnet och dess behov. Föräldrarna får hjälp att se hur de kan se och bekräfta barnet. En viktig del i detta är att också bekräfta föräldrarna i deras samspel med barnet.
Adoptivföräldrar har ofta mycket funderingar om hur följsamma de ska vara i förhållande till barnet och dess önskningar. De kan uppleva att det är svårt att säga nej till sitt barn. Föräldrarna är oroliga, inte bara för hur de ska kunna hantera de känslor barnet kanske kommer att visa om de säger nej, utan också för att barnet ska känna sig avvisat. Barnet kan även på grund av sina tidigare erfarenheter ha ett stort behov av att kontrollera sin omgivning. Ett sätt att hantera allt detta kan t.ex. vara att tänka på att vägleda barnet, planera tillsammans, göra vardagen förutsägbar och visa på positiva alternativ i stället för att bara säga nej. Ett annat område som man ofta tar upp i grupperna är barnets språkutveckling. Man talar t.ex. om betydelsen av att även med äldre barn göra det som ofta är naturligt med små barn – att sätta ord på det man ser, hör och på annat sätt möter i vardagen, men även på upplevelser och känslor.
www.falun.se
dialogen@falun.se Tel. 023- 828 82
Läs mer: Bergman P och Edenhammar K: Vägledande samspel för föräldrar. International Child Development Programme. JMS Mediasystem 2007. ISBN:418324-234-234-234

Kommunal adoptionsrådgivning i Göteborg
Göteborgs stad erbjuder sedan 15 år särskild rådgivning till adoptivfamiljer. Det är två psykologer som på halvtid ägnar sig åt just den här gruppen föräldrar, och även barn och unga själva som behöver stöd och hjälp. Inte minst finns en efterfrågan från tonårsföräldrar, ungdomar och unga vuxna att prata om identitet och livsfrågor med anknytning till adoptionen.
Eva Ahlin är en av psykologerna vid Psykologenheten Hisingen som möter adoptivfamiljerna och ungdomarna. Hon har hört många livsberättelser som har gjort henne ödmjuk inför det speciella som det innebär att vara adopterad, och den sårbarhet som det kan föra med sig. Vanliga tankar hos ungdomar är varför man blivit övergiven, vilka ens biologiska föräldrar är, hur det är att vara lika på insidan och olika på utsidan, var man hör hemma, hur man ska vara för att ”duga” och räcka till. Många gånger tolkar barn och unga alltför mycket av det som sker i familjen, i förhållande till föräldrarna och i sin egen situation i termer av adoptionen – även sådant som är vanligt i alla familjer. Det viktigaste är ofta att göra detta talbart, möjligt att ta upp och prata öppet om i familjen.
För föräldrar handlar det ofta om att ha realistiska förväntningar, både på barnet och på sig själva. De svårigheter som barnet bär med sig har det varit med om, men det viktiga är att hjälpa barnet och inte fastna i svårigheterna utan också se möjligheterna – och vara uthållig.
Adoptionsrådgivningen ger även handledning till förskolor för att de bättre ska förstå de specifika behov som adoptivbarn kan ha, vilka uttryck det kan ta sig och hur de kan bemöta det.
www.goteborg.se
Psykologenheten Hisingen, tel. 031-366 67 10

Spira, öppen förskola för adoptivbarn i Stockholm
Spira är en kommunal öppen förskola som fungerar som en mötesplats för adopterade barn och deras familjer i Stockholm. Spira erbjuder en pedagogisk gruppverksamhet för barnen och möjlighet till kontakt och gemenskap för föräldrarna. De senare kan också få stöd, hjälp och vägledning i sin föräldraroll och rådgivning kring sådant som förskolestart mm.
Öppna förskolan Spira har funnits sedan år 2004 i kommunal regi, en uppföljare till en öppen förskola som ursprungligen drevs av organisationen Adoptionscentrum.
Den stora omställning som adoptionen innebär, särskilt för barnet, men också för föräldrarna, betyder att man måste lära känna varandra i lugn och ro och barnet behöver börja känna trygghet med sina nya föräldrar innan det är dags att delta i öppna förskolans verksamhet. Föräldrarna är viktigast för barnet och Spira rekommenderar föräldrarna att stanna hemma så länge som möjligt. Men sedan är de välkomna på de särskilda tiderna för ”nyhemkomna” på måndagar eller eftermiddagarna som är lugnare. Det betyder mycket för föräldrar att träffa andra som är i samma fas i adoptivföräldraskapet och kunna dela upplevelserna av resan, mötet med barnet, hemkomsten och tiden efter, känslor etc. I det här skedet är Spira framförallt till för föräldrarnas skull – för barnen är det ännu inte viktigt att möta andra barn.
På onsdagarna är det verksamhet för de barn som är 2,5 år och äldre. Varje dag har man sångsamling (alltid samma sånger för igenkänning och trygghet), och har skapande verkstad – inte minst för att föräldrarna kan få tips om vad de kan göra med sina barn.
Spira samarbetar också med Duvnäs föräldrastöd, en verksamhet där föräldrar kan få hjälp med samspelet och att förstå sitt barn och dess reaktioner eller i föräldrarollen.
www.sodermalmsforskolor.se/spira
Öppna förskolan Spira, tel. 08 - 668 74 13