Arbetet med barnkonventionen

Sverige var ett av de första länderna som ratificerade barnkonventionen. Det skedde i juni 1990 och konventionen började gälla i förhållande till Sverige den 2 september 1990. Praktiskt taget alla världens stater, utom Somalia och USA, har anslutit sig till barnkonventionen. Detta innebär att staterna har förbundit sig att inte agera i strid mot konventionens syfte. När en stat ratificerar en konvention kan den reservera sig mot delar av konventionen. Sverige har inte gjort någon reservation mot någon punkt i barnkonventionen.

Konventionsstaterna åtar sig att vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och andra åtgärder för att genomföra de rättigheter som finns i barnkonventionen. I Sverige har man valt att införliva barnkonventionen genom transformering. Det innebär att den svenska lagstiftningen kompletterats och ändrats för att stämma överens med barnkonventionens bestämmelser.

FN:s barnrättskommitté i Genève övervakar att de stater som ratificerat barnkonventionen lever upp till den. Länderna lämnar regelbundet in rapporter till barnrättskommittén, den första rapporten två år efter att konventionen antagits och därefter en rapport vart femte år. Sverige har hittills lämnat fyra rapporter, 1992, 1997, 2002 och 2007. Barnrättskommittén granskar rapporterna och sammanställer sedan en lista med frågeställningar som ligger till grund för en diskussion med den berörda staten. När rapporteringsprocessen är avslutad sammanfattar barnrättskommittén sina slutsatser (concluding observations). I dessa tar kommittén upp frågor som den rapporterande staten bör förbättra för att bättre leva upp till barnkonventionen.

Barnombudsmannen

Myndigheten Barnombudsmannen bildades 1993 och har att företräda barns och ungas rättigheter och intressen, att driva på genomförandet av barnkonventionen och bevaka hur samhället efterlever konventionen. Barnombudsmannen ska särskilt uppmärksamma att lagarna och deras tillämpning stämmer överens med barnkonventionen. Barnombudsmannen har också rättsliga befogenheter att uppmana kommuner, landsting och förvaltningsmyndigheter att lämna in uppgifter om hur de arbetar för att förverkliga barnkonventionen och kalla dem till överläggningar. (För ytterligare information om barnombudsmannen se www.barnombudsmannen.se . Se även intervju med Barnombudsmannen)

Regeringen är ytterst ansvarig

Det är regeringen som är ytterst ansvarig för att Sverige lever upp till barnkonventionen. År 1999 antog Riksdagen en nationell strategi för att förverkliga barnkonventionen. Strategin gäller regering, riksdag, förvaltningsmyndigheter, kommuner och landsting och har till syfte att barnkonventionens principer ska genomsyra allt offentligt beslutsfattande som rör barn. Strategin innebär bl.a. att barnkonventionen ska vara ett aktivt instrument i regeringens arbete med frågor som rör barn och att barnkonsekvensanalyser ska göras vid statliga beslut som rör barn. Statligt anställda vilkas arbete rör barn ska erbjudas fortbildning för att stärka sin kunskap om barn och barnkonventionen. Sådan fortbildning bör även kommuner och landsting erbjuda sina anställda. Kommuner och landsting bör även utveckla system för att följa hur barnets bästa förverkligas i verksamheterna.

Inom regeringskansliet finns en samordningsgrupp som ska driva på och samordna regeringens arbete med att förverkliga barnkonventionen i Sverige. De ska bevaka att det finns ett barnperspektiv i regeringens beslut som rör barn, t.ex. i propositioner, skrivelser, regleringsbrev, uppdrag till myndigheter och direktiv till utredningar. Barnkonventionssamordnarna ska också uppmärksamma, samordna och ta initiativ i frågor som rör barn och unga då flera departement är inblandade. Frågor som rör internationella adoptioner ligger också inom samordningens ansvar. (För information rörande regeringens barnrättspolitik se http://www.regeringen.se/sb/d/1919/a/94057.)

Barnrättsakademin

Sommaren 2006 fick Örebro universitet regeringens uppdrag att pröva en verksamhet som skulle ge yrkesgrupper, beslutsfattare och andra möjlighet att öka sin kunskap om barns rättigheter. Barnrättsakademin invigdes i mars 2007. Huvuduppgifterna är att erbjuda utbildningar, vara en kunskapsbank och ett forskningsnav. ( www.barnrattsakademin.se)

Nätverket för Barnkonventionen

Nätverket för Barnkonventionen bildades 1991 och består idag av ca 50 ideella organisationer. Nätverket granskar hur Sverige tillämpar barnkonventionen och verkar för att barn och unga själva ska kunna utkräva sina rättigheter. Varje år bjuder Nätverket in regeringen till en hearing då barn och ungdomar ställer frågor till statsråden. Nätverket sprider också information och underlättar erfarenhetsutbyte främst mellan de ideella organisationerna men även med Barnombudsmannen och riksdagens tvärpolitiska barngrupp. När regeringen lämnar sin rapport till FN:s barnrättskommitté lämnar nätverket in en alternativ rapport från de ideella organisationerna. (Nätverket ska inom den närmaste framtiden publicera sin nya webbsida www.barnkonventionen.se, se även intervju med Elisabeth Sandberg.)