Samordning av adoptionskompetens i Stockholm

Stockholms Stad har utvecklat ett Resurscenter för adopterade och deras familjer. Landets mest folkrika kommun (ca 783 000 invånare) har förstås sina speciella möjligheter att skapa och driva verksamhet som riktar sig till en mindre grupp i samhället. Olika kommuner har olika förutsättningar. Kanske kan information om Stockholms sätt att arbeta inspirera till tankar och idéer om hur man kan förvalta och vidareutveckla befintliga resurser på andra håll i landet.

Stockholms Resurscenter för adopterade och deras familjer

Forskningsrapporter som visade att adopterade är en särskilt sårbar grupp och uppvaktning från både organisationer och enskilda fick Stockholms Stad att göra en kartläggning över behovet av stöd till adopterade och deras familjer. Hur skulle kommunen kunna organisera stödet som man enligt socialtjänstlagen är skyldig att ge efter att ett ärende om adoption har avgjorts (5 kap. 1§ SoL). År 2005 tillsattes en utredare som skulle se över vilka verksamheter och åtgärder som fattades. Utredaren Eva Lindström fann att mycket kunskap redan fanns i kommunen men att den var spridd på olika organisationer och främst inriktad på små barn. För att samordna och vidareutveckla de befintliga resurserna inrättades förra året (2006) ett särskilt Resurs och kunskapscenter för adopterade och deras föräldrar. Resurscentret ska fungera som en kunskapsbank för de adopterade och deras familjer och erbjuda Stockholms stadsdelsförvaltningar, utbildningsförvaltningen, ungdomsmottagningarna m.fl. av stadens verksamheter kompetenshöjande föreläsningar. De har också till uppgift att administrera föräldrautbildningen inför adoption.

Resurscentret är en enhet inom Socialtjänstförvaltningen, som ansvarar för stadsövergripande verksamheter och servar Stockholms14 stadsdelsnämnder. Eva Lindström arbetar som samordnare tillsammans med ytterligare en samordnare på halvtid, Åsa Barkeling, och en administrativ assistent/kurssamordnare av föräldrautbildningen, Eva Andersson.

Föräldrautbildning i Stockholm
Stockholms Stad är en av de kommuner som valt att i egen regi organisera den obligatoriska föräldrautbildningen inför adoption. Verksamheten finns inom ramen för Resurscentrum för adopterade och deras familjer. Resurscentrum startade sina utbildningar i januari 2006 och under året gick ca 500 deltagare i föräldrautbildning. Från januari till mars 2007 har drygt 200 personer gått kursen. Kursavgiften är 2000 kr per deltagare.

De drygt 40 kursledarna har rekryterats från stadsdelsförvaltningarna och stadens övriga verksamheter samt några privata aktörer. De är socialsekreterare, familjerättssekreterare, behandlare, psykologer och familjerådgivare som kombinerar uppdraget som utbildare med sina ordinarie arbetsuppgifter. Kursledarna har genomgått en tre dagar lång grundutbildning i adoptionskunskap och får kontinuerligt handledning och föreläsningar. De har också tillgång till ett referensbibliotek. Genom att de flesta av kursledarna rekryterats från stadens egna verksamheter har kunskapen om adoption ökat och kommit till nytta i den kommunala verksamheten kring adopterade och adoptivfamiljer i övrigt.

För att främja fortsatta kontakter i närmiljön har man strävat efter att skapa grupper med deltagare från samma eller angränsande stadsdelar. Kursgrupperna har bestått av 10-12 deltagare och två kursledare. Ensamstående sökande har erbjudits att gå i ”singelgrupper”. Detta menar man ger möjlighet till en mer öppen diskussion och nätverksbyggande. Man har även arrangerat en engelskspråkig kurs.

Kunskapsspridning
Resurscenter har ett uppdrag att sprida information och kunskap. Eva Lindström säger att det verkar som att det funnits ett uppdämt behov av information i de kommunala verksamheterna. Man har försökt nå ut till yrkesverksamma som möter barn i alla åldersgrupper. Föreläsningar har erbjudits till yrkesgrupper som möter barn och ungdomar inom socialtjänsten, ungdomsmottagningarna, på förskolan, i skolans hälsovård och elevvårdsteam. Några av dessa informationsinsatser har gjorts i samarbete med MIA. Nästa planerade föreläsning, som är ett samarbete med Socialstyrelsen och MIA, vänder sig till socialnämndsledamöter och ansvariga chefer inom individ- och familjeomsorgen.

När enskilda vänder sig till Resurscenter med frågor om var man kan få stöd eller behandling hänvisar man till den verksamhet som bedrivs av kommun och landsting. Men man har också en lista över privata terapeuter, organisationer och verksamheter som kan erbjuda stöd och behandling till adopterade och deras familjer. Resurscentrum har haft en personlig kontakt med de verksamheter som finns med och listan revideras kontinuerligt. Listan finns att hämta på www.stockholm.se/familj/adopterad.

Öppna förskolan Spira
På öppna förskolans hemsida kan man läsa att Spira ”betyder växa upp, skjuta i höjden och tillväxt i olika sammanhang”. Verksamheten har sina rötter i den öppna förskolan Jordgloben som under många år drevs i samarbete mellan en adoptionsorganisations lokalavdelning och en av Stockholms stadsdelsförvaltningar. I höstas flyttade man tillsammans med föräldrautbildningsverksamheten in i nya lokaler på Södermalm. Sedan den 1 januari i år är verksamheten en del av Resurscenter. Eftersom Spira inte längre kan ta emot besökare från kranskommunerna bistår man gärna med råd och annat som kan vara till stöd för dem som vill starta liknande verksamhet.

Öppna förskolan Spira är en mötesplats för adoptivfamiljer och deras barn. Spira erbjuder pedagogisk gruppverksamhet. Aktiviteterna på Spira är till för att stimulera barnens språkutveckling, motorik och kroppsuppfattning. Det är sångsamling två gånger varje dag och i verkstan kan man måla, rita och pyssla med leklera. Spira arrangerar också utflykter till museer och parker. En förmiddag i veckan är reserverad för nyss hemkomna barn och deras familjer.

För föräldrarna innebär Spira en möjlighet att träffa andra som delar erfarenheten av att vara adoptivförälder. Man kan komma dit och leka, fika och bara vara. Men man kan också få vägledning och stöd i sin föräldraroll. Spira erbjuder också föreläsningar på ämnen som barns motoriska utveckling, anknytning eller inskolning på förskolan. Man har också haft kurser för ensamstående adoptivföräldrar. Länk till Spira

Duvnäs Föräldrastöd
Duvnäs Föräldrastöd ligger i Bredäng, en av Stockholms södra förorter. Verksamhetens historia sträcker sig tillbaka till 1940-talet då Duvnäshemmet skapades i en fastighet i Nacka som donerades för välgörande ändamål av familjen Thiel. Duvnäshemmet var först ett mödrahem och kom sedan att bli en dygnetruntinstitution som gav stöd till familjer med små barn. När Duvnäshemmet år 2002 lades ned fick en del av personalstyrkan möjlighet att öppna en dagverksamhet.

Duvnäs Föräldrastöd är till för blivande föräldrar och familjer med barn mellan noll till tre år (ej fyllda fyra) som önskar stöd i sitt föräldraskap. Socialtjänsten i Stockholms stad kan remittera familjer.

En dag i veckan tar de emot adoptivfamiljer från Stockholms stad. Vad gäller dessa familjer kan barnen vara upp till 6-7 år gamla, men de kan inte ha börjat skolan. De öppna förskolor som har särskild verksamhet för adoptivfamiljer kan hänvisa direkt till Duvnäs Föräldrastöd.

Utgångspunkten för kontakt med Duvnäs Föräldrastöd är behov av stöd i föräldraskapet med fokus på anknytning och samspel. Tillsammans med familjen utformas ett uppdrag som är utgångspunkten för en individuellt utformad behandling. Varje familj får en kontaktperson. Vanligtvis erbjuds familjerna stöd i tre månader som vid behov kan förlängas med ytterligare tre månader.

Grunden för arbetet är miljöterapi med barnfokus vilket innebär ett medvetet förhållningssätt och en behandlingsmässig idé i den vardagliga samvaron med föräldrarna och barnen. En dag på Duvnäs Föräldrastöd börjar klockan nio med fika och därefter följer en sångsamling. Sedan följer det individuella arbetet som bygger på samtal, samspelsstöd, spädbarnsmassage och Marte Meo (samspelsbehandling med video). Vid halv tolv äter man lunch tillsammans och efter det går familjerna hem. Förutom att vara en viktig del av miljöterapin är de gemensamma måltiderna en möjlighet till samvaro för familjerna. Det är också skönt för föräldrarna att inte genast börja tänka på lunch efter att ha arbetat med sitt föräldraskap.

Man diagnostiserar inte barn utan varje barn möts som det unika barn det är. Det är viktigt att personalen bekräftar barnet utan att konkurrera med föräldrarna. Det handlar om att inte avvisa barnet men vända det till sina föräldrar. Bland annat genom att vara ett språkrör för barnets uttryck och känslor hjälper man föräldrarna att se och förstå sitt barn. Länk till Duvnäs föräldrastöd