En riktig familj
Adoption, föräldraskap och barnets bästa 1917-1975
Cecilia Lindgren (2006) Carlsson Bokförlag

Cecilia Lindgren analyserar begreppet barnets bästa utifrån politisk debatt, handböcker för utredare och adoptioner i Stockholm. Doktorsavhandlingen behandlar adoption som ett historiskt och socialt fenomen. Författaren beskriver adoptionsverksamheten under tre perioder: tidigt 1900-tal då adoptionslagstiftningen kom till för att ordna trygghet och försörjning för fattiga barn, mitten av seklet då adoptionerna färgades av kärnfamiljsidealet och slutligen 1970-talet då de nationella adoptionerna minskat och de barn som adopterades främst kom från andra länder.

Cecilia Lindgren visar hur förståelsen av begreppet "barnets bästa" förändrats. De tre perioderna har haft sin karaktäristiska syn på vad barn behöver och vad som är en riktig familj. Samtidigt visar avhandlingen att under hela den tid som studien omfattar har en grundläggande del av definitionen av barnets bästa varit en nära känslomässig relation mellan föräldrar och barn.

Overrepresentation of Internationally Adopted Adolescents
in Swedish §12-institutions
Anna Mi Ra Elmund (2007) Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala Universitet

Anna Elmunds doktorsavhandling handlar om internationellt adopterade ungdomar placerade på §12-hem. Hon jämför dem med icke-adopterade ungdomar på §12-hem och internationellt adopterade som inte var placerade på §12-hem. En extra jämförelsegrupp består av en grupp friska kontroller från en studie om tonårsdepression. De adopterade ungdomar som var placerade på §12-hem var placerade främst med anledning av en akut kris i hemmet, antisocialt beteende och skolproblem. Bakgrunden till placering för de icke-adopterade var främst kriminalitet, drogmissbruk, miljöproblem och skolproblem. I studien användes test som mäter olika aspekter av kognition såsom verbal förmåga, problemlösning och planering. Andra tester mätte anknytning, social förmåga, personlighet, självbild samt psykiska och somatiska symptom.

Anna Elmund fann bl.a. att: Adopterade placerade på §12-hem hade mycket dåliga relationer till sina adoptivföräldrar. Relationerna var infekterade och ofta hade våld brukats i hemmet. Det var vanligt att föräldrar och barn klandrade varandra för de problem som lett till placeringen. De adopterade som var placerade på §12-hem hade avsevärt lägre resultat i det test som mäter IQ jämfört med de adopterade som inte var placerade på §12-hem. Vidare uttryckte de adopterade placerade på §12-hem en hög grad av utanförskap i det svenska samhället. Så många som 70 procent såg sig själva som mestadels tillhörande en annan etnisk identitet än den svenska.